2. Vad kommer bli ditt mest använda plagg i höst?
Ska jag vara tråkig och säga jacka? Annars tror jag att mina koftor och skjortor kommer gå varma även denna årstid.

3. Vad gjorde du vid den här tidpunkten för ett år sedan – hur såg ditt liv ut?
Då gick jag i tvåan och åkte till Motala med Rasmus. Minns ärligt talat något speciellt från den hösten. 

4. Vad gör du om dagarna egentligen?
Jag går sista gymnasieåret som är avslappnande och fritt. Det känns som att dagarna flyter ihop och att man bara går till skolan när man känner för det eftersom jag plötsligt har så glest schema.

5. Vad ska du ha för frisyr?
I 18 år har jag aldrig haft ett riktigt svar på den här frågan. Pass tack. 

6. Vad lyssnar du på för musik?
Fireworks med Animal Collective – i skolan har vi börjat kolla på en massa UR-program, det känns som att lärarna precis har upptäckt UR, och jag har länge haft fördomar om deras program. Men hör och häpna när jag blir alldeles rörd nästan varje program eftersom de har börjat välja väldigt bra musik att spela i programmen. Som den här.

Major Lazer med Get Free – jag t r o r att jag såg Major Lazer på Emmaboda i somras. I alla fall så har jag hört P3 spela en rätt jobbig och mycket snabbare version av den här. Men originalet är faktiskt rätt bra.

Min morgonmusiklista – fick ett ryck för några veckor sedan och gjorde en lista med skämsnamnet ”morning power” för alla vardagsmorgnar då jag ska till jobbet eller skolan. Featuring gamla godingar som OutKast, Håkan Hellström och Beyoncé.

7. Vad läser du?
Jag försöker läsa böcker och tidningar mer än tidigare. Annars läser jag twitter och inte så mycket mer. När jag väl läser försöker jag hålla koll på det på goodreads.

8. Senast tre inkomna sms?
Emoji-:D, ”Äh en modern bingo rimér med inriktning på män!!” och ”Ok”.

9. Vad var bäst med sommaren?
Lätt Emmabodafestivalen. Att få somna i tältet klockan fem på morgonen när solen i princip har gått upp, man har börjat bli nykter igen och Style of Eye trycker igång Pryda – Allein ifrån djkojan precis bredvid är nog årets bästa minne.

10. Vad var sämst med sommaren?
Att det var mitt sista sommarlov och jag lät det gå förbi utan att knappt tänka på det. Nu kommer jag aldrig mer ha ett riktigt sommarlov.

11. Senast köpta plagg?

Jacka på Weekdays rea. Är det något jag inte gillar så är det att köpa jacka (och skor). Hoppas på att jag inte kommer frysa i vinter med den här. 

12. Ditt bästa skönhetstips inför hösten?
Håll koll på håret. Det är en note to self.

13. Hur ser du på framtiden?
Rätt bra ändå, den närmar ju sig nu. Framtiden. 

Från.

Därför tänkte jag ta upp det igen, eller i alla fall försöka. Inte för att jag just nu har något speciellt att skriva om som politik eller filmrecensioner, men det är just då man bara ska sätta sig ned och skriva det första man kommer på. I alla fall enligt självhjälpsböcker inom skrivområdet. Det är så man övervinner sin skrivkoma.

Så ja, det var väl det. Nu ska jag påbörja min blackout när det gäller att läsa vanliga böcker också.

Gustav listar…
Låtar när sommaren känns både hopplös och bra

Det finns en speciell typ av låtar som passar perfekt till – soliga dagar i all ära – det bästa med sommaren: sommarnätter och regniga dagar. Det är låtar som liksom är lite tomma, det finns ett lugn i låten. Det bästa med de här låtarna är att de passar bra att lyssna på när som helst. När man grillar med *de bästa* i Stadsparken i solnedgången (eller om man sitter kvar där ända tills solen några timmar senare börjar gå upp igen), när man går hem själv i ett folktomt Örebro eller när man vaknar till regnsmatter på fönstret och bestämmer sig för att inte lämna huset på hela dagen. Det är alltså inte något till hemmafesterna.

Benjamin Francis Leftwich – Butterfly Culture
Benjamin Francis Leftwich ser ut ungefär som du tror att han gör – förutom skägget. Påminner lite om Bon Iver. (Bonus: Om du egentligen är Skrillex största fan och vill ha något med potential för att innehålla ett dropp så bör du även leta upp Butterfly Culture (Cillo Remix) och lägga till i spellistan.)

Bon Iver – Minnesota, WI
Att Bon Iver när de spelade in sitt första album låste in sig i en stuga mitt ute i skogen är ingen nackdel. Det är liksom den känslan vi är ute efter när vi letar efter låtar att lägga till på den här listan, även om Minnesota, WI är ifrån andra plattan.

Jónsi – New Piano Song
Den här finns inte på Spotify, men googlar du efter den så hittar du länken att ladda ner låten som mp3 på jónsis hemsida. Att cymbalen man såg i en livevideo såg ut att vara gjord av tillplattade colaburkar gör det inte sämre. (Bonus: När du sitter på ett hustak och solen börjar gå upp igen så ska du sätta på Sigur Rós – Hoppípolla, bandet där Jónsi är frontman.)

The Cinematic Orchestra – To Build A Home
En låt som är vad man skulle kunna tro ett klassiskt filmsoundtrack. Så är det faktiskt inte, även om den har spelats i Grey’s Anatomy.

Lykke Li – Sadness Is A Blessing (Gold Panda Version)
Okej, vi avslutar väl med något svenskt. När Lykke inte vandrar runt på Södermalm (i Stockholm that is) så åker hon till Los Angeles och skriver sånt här.

Bonus: Four Tet – Angel Echoes

Trevlig depp- och tomhetssommar!

Låtarna som en spotifylista.

Sverige verkar vara det enda land i världen som använder veckonummer, och i skolan så använder man veckonummer precis hela tiden. Men i iPhonens och iPadens kalender står inte veckonummer med utan man får antingen sitta och räkna i huvudet eller lägga in alla veckor själv som händelser – eller så låter man någon annan göra det åt en!

Det finns en del sätt att få in veckonumren. Oftast handlar det om att man prenumererar på en kalender som har veckonumren som inlagda som händelser. Men de flesta sådana kalendrar har lagt veckonumret som en händelse över hela veckan och inte bara på måndagen. När man till exempel i iPhonen kollar på månadsvyn så blir det problem eftersom det under varje datum blir en prick som indikerar att man har en händelse inbokad den dagen. Även fast man egentligen inte har något inbokat, det är bara veckonumret som ligger och spökar.

Men till slut hittade jag en tjänst som fixar allt, och alltså lägger in veckonumret som en händelse på måndagen i varje vecka.

INSTRUKTIONER

1. Gå in på den här sidan i din iPhone/iPad.
2. Klicka på den här länken.
3. Välj ”Prenumerera” på frågan ”Vill du prenumerera på kalendern ”Veckonummer”?
4. Färdigt!

Hela spelningen finns på Morning Becomes Eclectic.

Hur som helst, nu har jag ingen återvändo och därför är det ju bara att vända om det till något positivt – här är därför sex band och artister jag ser fram emot att se i sommar.

The xx
The xx är ju nästan moderna klassiker med sitt debutalbum xx. De har använts ett otal gånger som soundtrack till deppiga stunder och pluggnätter av inte bara mig, utan antagligen ALLA världen över.

James Blake

James Blake är lite som The xx, han har spelats i bakgrunden till många depp- och pluggkvällar. Han verkar dessutom inte lika bittra och dryga som The xx är i sina musikvideos. Ett litet plus.

M83

Mitt första minne av M83 är albumet Before The Dawn Heals Us ur vilket jag hade valt en låt att textanalysera i engelskan någon gång på högstadiet. Antagligen den sämsta textanalysen som någonsin gjorts.

I och med senaste albumet med Midnight City i spetsen så har M83 blivit både bättre och gett sina låtar melodier som, i alla fall för mig, är starkare.

Chase & Status 
Chase & Status definerar för mig hur musikscenen såg ut i Storbritannien för några år sedan, och när jag var ett BBC Radio 1-freak spelades End Credits flitigt.

Hultsfredsfestivalen, dit Chase & Status kommer, är fylld med nästan bara brittiska artister. Många gnäller över detta, men jag blir i stället väldigt glad. Britpop är något jag i stort sett växt upp med.

Bob Hund
Först så hatade jag skånska, sen hörde jag något från Bob Hund och började gilla det. Mycket möjligt att det var viskningarna i Det överexponerade gömstället som fick mig att omvändas.

Coldplay

Den här punkten behöver jag knappt förklara. I alla fall inte för mig själv. Coldplay kan nog vara det band jag hållit fast vid längst tid. I mitt iTunes har jag några liveinspelningar av hela konserter, och varje gång jag lyssnar på någon utav dem så får jag gåshud och ryser. Så ja, jag ser fram emot att stå på Stadion i slutet av augusti.

You know you’re an information addict if you:

• Check email, Facebook, news, or some other social network first thing in the morning and last thing at night.
• Are constantly on your mobile device when you’re away from home/office.
• Can’t get away from the computer in order to get outside, exercise, or spend time with people while disconnected.
• Are constantly posting to Facebook or Twitter or Instagram, or texting/emailing, when meeting with other people.
• Feel anxiety if you’re completely disconnected for more than a few minutes.
• Can’t imagine spending an entire day disconnected.

Det mesta stämmer in rätt bra på mig. En del mer, en del mindre. Det där med att man inte klarar av att vara nerkopplad mer än några minuter är väl kanske att ta i, men det är ju ingen idealsituation om man säger så.

Men ja, jag kollar Facebook, Twitter och Instagram det första och sista jag gör på dagen. Tragiskt, ja. Men någon kan ju faktiskt ha skrivit till mig under natten. Och ja, ser du mig på bussen ser du inte bara mig utan även min mobil.

(Paus för att öppna en ny webbläsarflik och börja gå in på Facebook innan jag insåg vad jag var på väg att göra.)

Visst, så här kan man ju få leva. Men jag känner att det är ett problem, något som tynger ner mig. Som gör mig till en sämre människa. Jag nästan skäms över det, på den nivån är det. Men sluta med det då, är något man kan tänka kring det här. Fast att helt plötsligt sluta kolla på mobilen minst var femte minut och i stället bara kolla ut genom fönstret är väldigt, väldigt svårt. Jag har försökt att inte göra någonting i stället för att ta upp mobilen när jag väntar på bussen.

Men samtidigt är det en så skön sak att fly till. Så fort jag känner mig obekväm i en situation tar jag upp mobilen och pillar lite på den. Repetera 10 gånger.

Jag känner att jag är stressad och rastlös och att iphonefixen jag då tar till bara skapar ännu mer rastlöshet. Och nu börjar det gå över till att jag är stressad över att jag stressad och medveten om problemen. Ändå fortsätter jag.

Det har ändå blivit lite bättre. Jag stänger ofta ner fliken med Twitter när jag sitter vid datorn och jag lämnar telefonen i jackfickan i skolan för att inte känna av SMS-vibrationer. Små små framsteg, men jag är långt ifrån färdig.

Hur fan gör alla andra som ibland inte tar upp sin telefon på flera timmar?

Okej, jag börjar faktiskt förstå de som lyssnar på låtar om och om igen nu. Friendly Fires är bra, men de låter ännu bättre live. Speciellt när det låter som att han spelar på en såndär man köper på marknaden och låter som Kalle Anka med.

För mig är musik emellertid inte en byggsten i det projekt som är min identitet, den är snarare en sinnesförändrande, känslofördjupande substans som ger mig respit från mig själv, skapar andrum, visar på något annat.

Jag är mycket för det här med stämningar, och jag vet inget som förmår skapa stämningar på samma omedelbara sätt som musiken. Litteratur? Konst? Teater? Alla andra uttrycksformer står sig i min mening slätt i jämförelse.

– Lisa Magnusson